Det gör ont det gör det, men jag tycker inte synd om mig själv -punkt
Nu ska jag sova, vill inte, men är sjukt tött... Har jobbat på religions uppgiften hela kvällen... Men det börjar arta sig iaf... Inte för att jag kan påstå att det var värt det... Känslan av att vara hatad är ju inte så jävla mysig, men du ska veta att ingen är perfekt. Jag tycker inte synd om mig själv, men om jag skulle göra det så är det faktist NORMALT, det är t.o.m. MÄNSKLIGT. Och jag låter faktistk någon hjälpa mig. Jag vet att jag alltid säger att jag klarar mig själv och att saker och ting inte spelar någon roll, men så är det inte, jag blir också sårad. Speciellt när jag inte är ensam i världen om att göra som jag ibland gör. Jag är inte ensam om att bete mig som en idiot from time to time. Men jag förnekar det inte heller, jag ser mina misstag. Jag visste att det var jävligt korkat redan innan jag skickade smset till dig och jag visste att du skulle bli sur, men jag hoppades ändå på nåt vänster att du skulle förstå. Du vet att jag var sjuk innan lovet precis som du och du vet att jag inte haft tid att plugga på lovet och du visste att jag har mycket att göra, så egentligen borde du inte blivit förvånad, skolan ska vara prio ett, har man plugg så ska det göras föra allt roligt. Jag var pepp på skidor det var jag, men nu blev det inte eftersom plugg ångesten blev för mycket. Ledsen asså. Men du har själv sagt att jag måste lära mig pioritera bättre.. Skola först roligt sen.
Godnatt och jag är lika arg som du, men egentligen mest ledsen
</3