Ja det är väl typ så vi kan sammanfatta den jag är, den jag har blivit och den jag kommer förbli.
Jag får inte klaga, för då är jag sjuk, jag  får inte försöka ändra för då är jag sjuk.
Vad vill dom då att jag ska göra?! Finns det någon som kan förklara det för mig?!
Min brorsa känner inte mig men klagar på mig jämt och fattar inte varför jag är så jäkla känslig. Mamma är aldrig hemma och Mats bara skojar om allt och tar mig aldrig på allvar. Heidi kan vara okej, samtidigt som hon är världens häxa. Pappa reser jämt, tar inte mig med sig, jobbar massor men honom kan man iaf ha en vettig konversation med...

Vet inte vad ajg hade gjort om du inte varit där igår Muz<3 inte hade de slutaat bra iaf....

Vi hade hälsoundersökning i skolan idag, fattar inte varför men jag satt där och skaka medans hon pratade, hon skräämmer mig. Frågar om sånt som hon borde skita i. Sådant som inte angår henne. Det är mitt liv och om jag skulle vilja prata med henne skulle jag göra det. Men jag vill inte, om jag skulle prata med någon så skulle det helt klart inte vara skolsyrran. DEn ända vuxen som kanske har en liten chans om att få veta något är Åsa.

Kul att jag blev itvingad lunch, speciellt eftersom jag inte var hungrig. Är det så svårt att förstå att jag var mätt kanske??? Jag fattar inte, jag är okej, eller jag kommer bli. Bara jag får komma bort.


Skrik, skrik som en gris