Ibland känns det verkligen som att jag kan klara vad som helst.
Men helt plötsligt från ingenstans kommer det, som ett slag i magen ger jag upp utan att ens försöka.
För varför skulle jag kunna göra något över huvudtaget?
Jag som inte ens klarar av att ta mig till skolan.
Jag som inte klarar av att hålla mig till vad jag säger.

Visst, jag är sjuk, men ibland undrar jag varför? Varför blir jag sjuk hela tiden? Är det mitt eget fel, ja det känns nästan så. Jag tror att jag på något vänster lyckas intala mig själv att jag är sjuk och därmed också blir det. Är det möjligt att det kan var så? Ja, det är fullt möjligt, vad jag inte förstår är väl egentligen hur? Hur kan jag lyckas framkalla symptomen... Jag förstår inte och det kommer jag säkert aldrig göra. Kanske beror det på mitt svaga psyke, kanske på något annat, jag vet inte. Men en sak är säker, jag och stress fungerar inte bra ihop.

Men innerst inne så vet jag, att jag kan klara vad som helst bara jag vill. Så bara för att allt känns otroligt hopplöst just nu så betyder inte det att världen kommer gå under imorgon, alla har vi svackor, dagar, veckor kanske till och med månader då världen är mindre ljus. Men jag vet att det kommer en vändning. Men ibland behöver man en paus, en break från verkligheten, lite tid för att kunna hitta tilllbaka och börja om från början.

Vad tror ni, kan vi klara vad som helst?